Startsidan

VI SOM BOR HÄR

Här följer en liten presentation, eller kanske snarare en listning, av oss som bor här just nu. Det har också smugit sig in en del bilder längre ner av några katter, hästar med mera som inte längre finns kvar, men vi tycker att det är trevligt att ha kvar bilderna för att komma ihåg dem.

 

Jörgen

Jörgen, med efternamnet Sjöholm, är väl så kallat herrn i huset. Driver det egna företaget Akademi Arnwulf AB, som sysslar med rådgivning och konsulteri vad gäller regelverk och kvalitetssäkring inom området medicintekniska produkter, och har även vaga planer på att börja ägna sig åt utbildning inom fysisk träning så småningom.

Har länge funderat på att göra en separat del av hemsidan för mer personlig information. Detta har jag nu så smått börjat ta tag i, och det finns nu åtminstone lite innehåll i denna del av sidan, som nås via menyn ovan eller denna länk.

Bilden till vänster togs under snösvängen vintern 2012/2013. Eftersom det saknas hytt på lilla traktorn blir det väldigt mycket snörök i ansiktet när det blåser, vilket det ofta gör här. Därav den till synes något överdrivna polarutrustningen.

Maila till Jörgen

Ringa till Jörgen? 070-33 77 481

 

 

 

Mimmi

Mimmi (Oliw efter mamma) bor här på ungefär halvtid, andra halvan bor hon hos mamma Carina inne i Gärsnäs.

Går på högstadiet i Simrishamn och ägnar stösta delen av fritiden åt hästar i olika sammanhang. Dels härhemma men även på Österlens Ridklubb i Borrby, där hon förutom ridning även tränar voltige ("gymnastik på hästryggen").

På bilden syns hon tillsammans med Carissto, det är visserligen ett par år sedan, men hon är sig tämligen lik.

Även för hennes del kommer det kanske så småningom en personlig hemsida här, men det får vi ta vid ett senare tillfälle.

 

 

 

 

 

 

 

Floyd

Floyd (katt) är en norsk skogskatt. I mina ögon den optimala katten. Jagar skickligt möss och råttor som han gärna kommer in och visar mej i sängen om natten.
Äter sedan upp dem under ljudligt krasande på sovrumsmattan, vilket gör det lite svårt att sova.

Samtidigt är han väldigt social och ligger gärna i knät och njuter. Eller sover i soffan som på bilden till vänster.

Både vild och tam således, precis som en katt ska vara!

 

 

 

Itchy

Itchy (katt) är en korsning mellan Maine Coon och norsk skogskatt. Han kom hit samtidigt som vi själva flyttade hit, vi hämtade upp honom på vägen i Ängelholm. Egentligen var det bara den renrasiga Maine Coonen Ofelia som skulle med därifrån, men jag kunde inte motstå den röda katten som satt på bakbenen och spanade som en surekat. Så han är den enda av katterna som jag kan ta åt mej äran av att ha fått hit.

Nu är han åldermannen bland katterna, inte lika bra på att fånga sork eller lika kelig som Floyd, men annars är de ganska lika i psyket, det är bara lite mindre av allting hos Itchy.

 

 

Jeltsin

Jeltsin (katt) är en birma. En ganska förvirrad och bortkommen rackare som inte begriper vad han ska göra med en sork även om Floyd ihärdigt försöker lära honom.

"Släpper jag den springer den bara iväg, och om jag håller den i munnen är den ju mest ivägen när jag ska äta torrfoder."

Dessutom är han lite väl ihärdigt kelig, vill gärna krypa upp i ansiktet på en, eller ligga på tangentbordet när man försöker jobba. Men han är charmig ändå på ett lite påfrestande sätt.

 

 

 

 

Carissto

Carissto (fjordhäst) är Mimmis häst. Både hon och han var väl lite väl unga när hon fick honom, och därför har det tagit lite tid att få honom i drift.

Konstaterade efter ett tag att han gillar tömkörning bättre än ridning, och då bestämde Mimmi sig för att köra in honom. Något som hon gjort i princip helt på egen hand utan några egentliga förkunskaper, vilket jag tycker säger en hel del om hennes talang för hästar. ("Idiotiskt" skulle säkert vissa hästexperter säga, men världen är full av idiotiska saker som blivit riktigt bra, om man tänker efter.)

Kan väl inte påstå att han är en utbildad körhäst ännu, men han drar sin rockard utan problem, och lär sig mer hela tiden.

 

Ofelia

Ofelia (fjordhäst) är min. Med henne får jag den ponnytid jag annars missat eftersom jag började med ridning i vuxen ålder.

En tämligen bestämd dam som i motsats till Carissto inte är mycket för körning. I och för sig är hon inkörd hos föregående ägare, men där konstaterades att Ofelia är mer en ridhäst, och därför blev hon till salu.

Hennes bestämda humör gör att hon inte varit helt lättriden, men med en hel del hjälp från vår instruktör Anna Karin använder Ofelia nu sin energi på att göra roliga saker tillsammans med mig istället för att som tidigare försöka springa iväg så fort hon får chansen.

 

 

 

 

Tyson

Tyson P (skimmeln) är också min. Här tillsammans med Galant, en ridskolehäst som brukar komma på några veckors sommarbete hos oss.

Tyson är en hoppstammad (efter Cardento, "syskon" med kändisarna Thriller P och Texas P) arbetsmaskin som egentligen är en mycket finare häst än jag någonsin borde kunna ha med hänsyn till min ridoförmåga. Men genom lyckliga omständigheter hamnade han här ändå.

Till följd av en taggtrådsskada som föl kom han efter i utvecklingen och blev därför inte den elithopphäst han var menad som. Istället kom han till ridskolan i Borrby, där han dock blev oekonomisk eftersom han åt för mycket i förhållande till hur mycket nytta han gjorde i verksamheten eftersom inte alla ville rida honom. Så när ridskolan började tala om att sälja min favorithäst kom vi fram till en bra deal där jag köpte honom men han stod kvar på skolan och gick lektioner de dagar han var efterfrågad. Båda parter blev nöjda.

Men efter två år på det viset började han tröttna på ridskolelivet, och då fick han komma hem till fjordingarna.

 

 

Här följer några fler bilder på oss som bor, och har bott, här.

Nej, det är inte fel på din webläsare, bakgrunden är grå för att jag inbillar mig att bilderna gör sig bättre då.
Bilderna kommer heller inte i nån särskild ordning, vilket kanske kan göra kronologin lite otydlig. Men tanken är mest att visa lite bilder, inte att berätta nån övergripande historia.

   
 

 

Sådärja, nu ser det ännu lite bättre ut! (2011)

Jämför utvecklingen med bilderna längre ner på sidan, sitsen var bra redan 2009, men det är lite mer aktivitet i hästen nu. Fast man ser ju att han gillar att äta gräs.
Försökte med munkorg, men hur jag än gör pillar han av sej den efter en halvtimme.

 

Milton och Carina hoppar 90 centimeter. (2008)

Inga Baryardska höjder kanske. Men med tanke på att Carina ramlade av två gånger vid hoppning tidigare på försommaren 2008 (inte från Milton då, utan på ridskolan) och var justerad i ryggen i flera veckor tycker jag att det är värt all respekt.

Och Milton stortrivs. Finns nog några decimeter till att höja utan att det blir särskilt dramatiskt...

Carina hoppar Milton
 

Mimmi fyllde hela minneskortet när hon fotade, så vi börjar med en rakt-fram-med-alla fötterna-i-kontakt-med-marken-samtidigt-bild, mer för åtgångs skull än för att den är särskilt upphetsande...

(2009)

 

(2009)

Hoppa gillar hon. Kanske hellre än bra, men va tusan, jag kan inte heller så då är vi ju två... Vem är bättre på att leda en blind än en annan blind?

Ännu längre från Baryardska höjder förvisso, men om man räknar med att hon är 35 cm lägre än Milton så är det väl helt rättvist att hindret också är 35 cm lägre, eller hur?!?

Notera valken i ljumsken. Gräs e gott. Och svanskappan fick åka på för att kompensera för att magen puttar fram sadelgjorden. Mimmi kallar Carristo för köttbullen, jag vet inte vad jag ska kalla Ofelia. Men nu börjar höstterminen och då ryker några kilon...

 

Får hon bara hoppa en gång i veckan så köper hon dressyren också. I annat fall blir hon lite rastlös, och problem kan ju lösas genom att springa ifrån dem.

(I alla fall om man är häst. Själv brukar jag sätta mej ner och vänta tills de försvinner.)

(2009)

 

Studshopp sägs vara bra för att gymnastisera hennes något stela och muskellösa (alltså ej muskulösa) bakdel.

Roligt är det i alla fall, hej och hå.

(2009)

 
Jeltsin och Honey

De nyaste katterna Honey och Jeltsin (den med röda näsan, vilken annars?)

De verkar ju omedelbart komma väl överens, men så är de också halvsyskon på fädernesidan.

Jeltsin har vi i och för sig bara på prov, har ni hört nåt så dumt, som om man skulle lämna tillbaks en kattunge man haft några dagar...

(2008?)

 

Inte alltid så bekvämt att vara en närhetslysten katt...

Nåväl, föregående natt väckte Jeltsin Mimmi klockan 3, så han får väl finna sig i att få en armbåge tillbaks. Och tro inte att han försökte flytta på sig eller stängde av spinning-maskinen.

(2008)

Jeltsin och Mimmi
 
Mimmi rider Carristo
Här är Mimmi ute och rider Carristo (2008). Båda verkar lite blasé. Skritten är loj, tyglarna är långa och minerna är inte riktigt närvarande.
 
Avsittning.
Mimmi rider Carristo
 
Nu är det 2009 och det börjar bli lite mer fason på saker och ting. Ny sadel gör väl sitt till. Men visst har hon en rakryggad och fin sits!?
 

Mimmi börjar få ihop det på allvar med sin häst.

Ofelia och Milton får man minnsan krusa lite med för att slita från betet, men Carristo behöver inte ens grimskaft. Och det funkar varje gång...

(2009)

 
Ise

Iseline Hettland, eller i dagligt tal Ise.

Har inte riktigt fattat vilken som är den farliga änden på en häst ännu.

Förstår sig heller inte särskilt bra på elstängsel. Har aldrig hört en hund springa så långt och yla hela tiden, men ändå måste hon lukta nästa dag också. Skam den som ger sig...

(2009?)

 

Itchy katt (den röda) tillsammans med Honey. Notera tungan.

(2008?)

Itchy&Honey
 
Itchy&Honey

Itchy katt (den röda) tillsammans med Honey. Notera tungan, Honeys denna gång. What goes around comes around...

(2008?)

 

Mimmi och Milton (Milton till vänster). Milton är ett danskt halvblod på 17 år (2008) med en mankhöjd på 176 cm.

En stor kuse med andra ord, men ganska ängslig. Behöver visas vem som bestämmer säger vissa. Men om han är rädd och osäker behöver han snarare känna sig säker och få förtroende säger vi, så vi tar det så lugnt. Verkar fungera bra, han har varit tämligen stissig (halländska?) under sommaren, men nu uppför han sig exemplariskt.

Har gått en del fältritt hos tidigare ägarn, så galopperar man oaktsamt i fel rikting och rider i fältsits tror han omedelbart att gärsgården är ett hinder som skall hoppas. Det känns i galoppen att han har kapacitet. Lugnt och säkert, men med ett j-vla vridmoment som en motorentusiast skulle uttrycka sig.

Milton&Mimmi
 
Ise och Ophelia

Ise nyss hemkommen, sovandes. Ophelia kollar läget.

Det där lilla till vänster skall faktiskt bli en Berner Sennen. Det är en ganska stor hund...

Det där till höger är en ganska stor katt också...

(2008)

 
Ophelia med trött-Ise i bakgrunden.
Ise och Ophelia
 

Nedan har vi fjordingen Brolle när han dricker vatten respektive äter gräs. På vänstra bilden gör han faktiskt bådadera samtidigt.

Heter från början Brolle Junior, vet inte vart han fått det ifrån, han ser ju inte alls ut som Elvis. Men vi kallar honom för Brolle Bus, på förekommen anledning. Exempelvis drog han kniv mot mej i boxen en gång.

Han, och Carristo som nog skymtar förbi på nån senare bild, är treåringar (2008), och följaktligen inte särskilt stadiga ännu. Brolle kastade av Carina på första ridturen. Carristo har kastat av både Jörgen och Mimmi med buller och brak. Inga skador dock, och Carristo var ganska moloken efteråt. Brolle å sin sida tyckte mest att det var kul.

Brolle   Brolle
 

Eftersom Brolle ersatts av Ofelia får det väl komma en bild av hennes mule också.

Lite tråkiga bilder kanske, men hästar betar ju oftast. Bocksprång och annat intressant i hagen uppstår vanligtvis när man inte har kameran med.

Hon har fösökt äta tistlar eller nässlor eller nåt annat taggigt, därav småsåren.

 
Milton

Här har vi Milton igen. Han vill inte riktigt lägga på hullet. Påstås kunna vara så med äldre hästar, men en avmaskning skulle nog också vara på sin plats.

(2008)

 

Milton i profil. Notera den tämligen småväxta underläppen, den fladdrar på ett hemskt charmigt sätt när han är osäker på något.

(2008)

Milton
 
Milton&Caristo
Milton (till höger om nån nu skulle missförstå det) och Carristo, den andra treårs-fjordingen (2008).